Hittade in på skrattnet.se och det visade sig att de måste ha träffat Panther!

De lyckas nämligen beskriva fotografering av Panther på ett klockrent sätt;

Hur du fotograferar din valp

1. Ta ut filmrullen från förpackningen och ladda kameran.
2. Ta förpackningen från valpens mun och kasta den i skräphinken.
3. Lyft upp valpen från skräphinken och borsta bort kaffesumpen från valpens nos.
4. Välj ut en bra bakgrund för fotograferingen.
5. Skruva fast kameran på kamerastativet, kolla så att blixt och skärpa fungerar.
6. Hitta valpen och dra loss en smutsig socka från dess mun.
7. Sätt valpen på den utvalda platsen och ställ dig bakom kamerastativet.
8. Glöm den utvalda platsen och kräla på alla fyra efter valpen.
9. Ställ in skärpan med en hand medan du motar bort valpen med den andra handen.
10. Hämta en näsduk och torka bort nostrycket från linsen.
11. Släng ut katten och hämta en pappersbit att torka bort blodet från, det av katten förorsakade, rivsåret på valpens nos.
12. Försök få valpens uppmärksamhet genom att pipa med en leksak över ditt huvud.
13. Sätt på dig dina glasögon igen och kolla om kameran har gått sönder.
14. Studsa upp fort som fan och plocka upp valpen i nackskinnet och säg: ”Nej, nej – sånt gör vi utomhus!”
15. Plocka fram ett glas och en fin whiskey.
16. Sätt dig i din favoritfåtölj, lägg fötterna på soffbordet, läppja på whiskeyn och besluta dig för att det första du ska lära valpen i morgon är ”Sitt” och ”Fot”.

I och med att Panther ska hänga med på fjällturer när han blir äldre har vi tänkt att han ska få bära lite av sin egen packning.

Därför jagar vi nu klövjeväska.

Någon som har någon erfarenhet av sådana och vet vad man ska köpa för nåt?

Sist var ju hundkursläxan ”zigzag”, och innan det ”backa”. Den här gången ska vi lära vår hund snurra runt framför oss, men vet ni, det kan ju redan Panther!

Jag frågar ”är du snurrig?” och han snurrar ett varv.

Därför fick vi ”rulla” i läxa i stället. Så nu rullas det här ska ni veta.

Vi börjar med ”ligg”, över till ”spela död” och sen ”rulla”. Vi siktar på att snart hoppa över ”spela död”, och så småningom bara kunna använda ”rulla”.

Vilka kommandon lär ni era hundar?

Måste bara få tipsa om världens bästa reflexsele.

Vi har köpt den på Hööks och den är helt underbar att ha istället för en bökig reflexväst!

129 pix på hooks.se

Ni morgonpigga, hur får ni till ett bra träningspass i morgonpromenaden egentligen?

Jag och Panther rantar runt vår runda halv sju varje morgon, och upptäcker knappt när vi är hemma.

Panther går sakta och luktar lite halvengagerat ibland, och jag går i nån koma orsakad av såväl frukostgrötbrist som koffeinbrist.

Att öva något vettigt under dessa promenader känns overkligt.

Får ni till bra morgonträning med era hundar?

Att vissa raser har lättare för vissa saker är ingen nyhet.

Därmed inte sagt att man ska ge upp bara för att ens ras inte har kroppstyp för vissa saker.

Man kan tycka att det verkar omöjligt att lära en långryggad flat en sån klurig övning som sitt fint; som kräver såväl kroppskontroll som balans.

Närru, det går alldeles utmärkt! Såhär övade vi:

1. Sätt hunden.

2. Håll handen över hundens nos, och dra den sedan bakåt.

3. Hundens nos kommer nu försöka följa handen bakåt.

4. Hunden märker snart att det inte räcker att bara dra nosen bakåt, och gör försök att komma längre bak

5. Sätt din andra arm som stöd för hunden att lägga tassarna på.

6. Hunden kommer nu försöka lägga tassarna över din arm, och vips så har du en hund som sitter fint.

Nyckelorden är som vanligt övningövningövning. Övergångarna i övningen bör ske i småsmå steg. Kom ihåg att belöna det positiva beteendet snarare än att bestraffa det negativa. Övning ska vara roligt; ställ inte för höga krav på din hund!

Så småningom kommer hunden lära sig att balansera sig själv när han sitter där.

Se där, en fint sittande flat! Trodde ni inte va? 🙂

Vi har börjat träna en del med dummies.

Ibland går vi tillsammans med Panther, släpper ner dummyn och ser till att Panther ser det. Går tillbaka och ger kommandot ”ut”.

Andra gånger ska han sitta bredvid oss. Vi kastar iväg något. Panther sitter lugnt kvar tills han får ”ut”.

När vi i måndags körde inkallning på hundkursen skulle hundarna passera en grupp roliga saker (bollar, godisfat, dummies) innan de kom fram till sin ägare.

Jag satte mig på huk, och ropade ”hit”. Panther satte som vanligt av i fullfart, men upptäckte att han höll på att snubbla på en dummy, ”Men! Där är ju en sån där i brukar träna med, den vill matte säkert ha” och passade på att ta den med sig till mig. – Ett fint litet eget initiativ med andra ord.

Tanken med övningen var ju såklart att hundarna skulle springa förbi sakerna, men Panther kom där med dummyn och såg så där stolt ut som bara en apportör kan göra.

Som förare av hunden kan jag ju inte skälla på Panther när han kommer till mig med dummyn, det blir knasigt. Visserligen har jag inte sagt åt Panther att hämta något till mig; men bättre att han kom till mig än sprang iväg med dummyn.

Skulle jag korrigerat i övningen hade jag behövt korrigera precis i microsekunden när Panther upptäcker dummyn och tar den i munnen. Annars, blir det tokigt.

Men man får ju bli lite stolt ändå, helt plötsligt har min hund blivit överambitiös!

Det här med hundfoder är en djungel.

Vi vill ge vår hund ett prisvärt foder med god kvalitet. Men vilket foder är det egentligen?

Många rekommenderar foder som Royal, Hills osv., men hur mycket betalar man egentligen för märket, och hur mycket för fodret?

Vår uppfödare har använt Nutra Nuggets till sina hundar, och varit väldigt nöjd med detta.

Vi fortsatte med Nutra ett tag, och var nöjda med det. Tillslut valde vi dock att byta till Standardt. För oss kändes det viktigt med ett svenskt foder. Läs gärna mer om Standardt här.

Vilket foder äter era hundar, varför?

Vi skaffade Panther för att få lite mer glädje och aktivitet i vårt liv, och även för att få fin vän och arbetskompis.

Min, lite dolda agenda, var att jag även skaffade mig ett sällskap till mina svampturer.

Det är ju såhär, att jag säkerligen bygger illusionen av att jag är dundermodig i skogen. Bah björnar!? Inga problem.

I själva verket så är jag rätt skraj. Därför känns det himla bra att ha en Panther med sig, som liksom väsnas lite och skrämmer bort alla nallar som vill ta sig en tugga av mina fötter.

Så i helgen var vi uppe och plockade jag och Panther. I riktiga björnmarker. Jag var rätt lugn faktiskt. Panther sprang runt som vanligt, och jag inbillade mig att inte ett djur kan undgå att höra det där oväsendet.

Så hör jag tre grova waff från Panther. SHIT ANAMMA vad rädd jag blev! Illa kvickt stack pulsen upp mot de tvåhundra! (att Panther ser spöken överallt var inget jag tänkte på just då)

Ropade till mig Panther, och upptäckte att det han skällt på varit en stor stubbe. Jaja. Man kan inte lyckas jämt… 🙂

Panther är en renlig kille. Har man gått på toaletten, så måste man torka sig efteråt.

Panthers teknik är att sätta sig på rumpan, och liksom åka bort bajset.

Ungefär så här brukar det se ut; jag har svårt att hålla mig för skratt varenda gång.

Ett varningens finger kanske ska höjas i sammanhanget. Åker din hund ofta på rumpan så här, så kan det tyda på analsäcksinflammation, värt att kolla upp! (läs mer om analsäcksinflammation här)

Panther däremot… Han gör det bara efter toabesök. Det kan ju faktiskt komma någon snygg tik förbi, och då måste man hålla sig fräsch..